2024 Hur återvinns plast?

Återvinning av plast är en avgörande process för att hantera avfall och minska miljöpåverkan. Metoderna som används för återvinning beror på typen av plast och återvinningsanläggningens kapacitet. Förbättringar av insamlingssystem och sorteringstekniker är avgörande för att uppnå högre återvinningsgrad, eftersom återvinningsgraden för plastavfall är tio gånger högre när det samlas in separat jämfört med blandade insamlingssystem.

Mekanisk återvinning

Mekanisk återvinning är den vanligaste metoden för återvinning av plast som polyetylentereftalat (PET) och högdensitetspolyeten (HDPE). Dessa typer av plaster används vanligtvis för att göra läskflaskor och behållare, som är relativt lätta att återvinna. Processen innebär att man samlar in, sorterar, tvättar, river och smälter plastavfallet till nya produkter. Denna metod är okomplicerad och effektiv för vissa typer av plast, och bidrar väsentligt till återvinningsindustrin.

Vad är Mekanisk återvinning?

Mekanisk återvinning innebär att plastavfall fysiskt bearbetas till nya produkter utan att materialets kemiska struktur förändras. Processen innefattar vanligtvis flera steg:

1. Samling: Plastavfall samlas in från olika källor, som hushåll, företag och återvinningscentraler.

2. Sortering: Den insamlade plasten sorteras efter typ och färg. Detta steg är avgörande för att säkerställa kvaliteten på det återvunna materialet.

3. Tvättning: Den sorterade plasten rengörs noggrant för att avlägsna föroreningar som etiketter, lim och rester.

4. Strimling: Den rengjorda plasten strimlas i små bitar eller flingor, vilket gör dem lättare att bearbeta.

5. Smältning och extrudering: Plastflingorna smälts och formas till pellets eller andra former genom extrudering. Dessa pellets kan sedan användas som råvara för tillverkning av nya plastprodukter.

Kemisk återvinning

Kemisk återvinning är ett framväxande och växande tillvägagångssätt som erbjuder större skalbarhet. Till skillnad från mekanisk återvinning omvandlar kemisk återvinning polymert avfall genom att ändra dess kemiska struktur, förvandla det till ämnen som kan användas som råmaterial för tillverkning av ny plast eller andra produkter. Det finns olika tekniker för kemisk återvinning.

Vad är kemisk återvinning?

Kemisk återvinning innebär att plastavfallet bryts ner till dess grundläggande kemiska komponenter, som sedan kan användas som råvara för tillverkning av ny plast eller andra produkter. Denna metod kan hantera ett brett spektrum av plasttyper, inklusive sådana som är svåra att återvinna mekaniskt. Det finns flera tekniker som används vid kemisk återvinning, inklusive:

• Pyrolys: Denna process går ut på att värma upp plastavfall vid höga temperaturer i frånvaro av syre, bryta ner det till olja, gas och kol. Den resulterande oljan och gasen kan användas som bränslen eller kemiska råvaror.

• Förgasning: Plastavfall utsätts för höga temperaturer och kontrollerade mängder syre eller ånga och omvandlar det till syngas (en blandning av väte och kolmonoxid). Syngas kan användas för att producera energi eller som byggsten för nya kemikalier och bränslen.

• Hydrokrackning: Denna process använder väte för att bryta ner plastavfall till mindre molekyler vid höga temperaturer och tryck. De resulterande produkterna kan användas som råmaterial för ny plastproduktion eller som bränsle.

• Depolymerisation: Denna teknik bryter ner polymerer till deras monomerer eller andra baskemikalier, som sedan kan renas och repolymeriseras för att skapa ny plast.

Upplösning Återvinning

Upplösningsåtervinning är en reningsprocess där polymeren i blandat plastavfall selektivt löses i ett lösningsmedel. Detta gör att polymeren kan separeras från avfallet och återvinnas i ren form utan att ändra dess kemiska natur. Denna metod är fördelaktig för återvinning av plast som är svår att bearbeta genom mekanisk eller kemisk återvinning.

Vad är upplösningsåtervinning?

Upplösningsåtervinning, även känd som lösningsmedelsbaserad återvinning, innebär att man använder ett lösningsmedel för att selektivt lösa upp en specifik polymer från en blandning av plast. Processen inkluderar vanligtvis följande steg:

1. Samling: Plastavfall samlas in från olika källor, inklusive hushåll, företag och återvinningscentraler.

2. Sortering: Den insamlade plasten sorteras för att ta bort icke-plastmaterial och för att gruppera liknande typer av plast tillsammans.

3. Upplösning: Ett lösningsmedel används för att selektivt lösa målpolymeren från det blandade plastavfallet. Detta steg gör att polymeren kan separeras från andra föroreningar och icke-målpolymerer.

4. Rening: Den lösta polymerlösningen renas för att avlägsna eventuella kvarvarande föroreningar eller föroreningar.

5. Nederbörd: Den renade polymeren fälls ut ur lösningsmedlet, utvinns i ren form och torkas sedan.

6. Upparbetning: Den återvunna polymeren kan omarbetas till nya plastprodukter eller användas som råmaterial för olika applikationer.

Ekologisk återvinning

Organisk återvinning innebär kontrollerad mikrobiologisk behandling av biologiskt nedbrytbart plastavfall under aeroba eller anaeroba förhållanden, såsom kompostering eller bioförgasning. Denna metod gäller specifika polymerer som kan omvandlas av mikroorganismer till stabiliserade organiska rester, koldioxid, metan och vatten. Ekologisk återvinning är särskilt relevant för biologiskt nedbrytbar plast och bidrar till den cirkulära ekonomin genom att återföra organiskt material till miljön på ett säkert och hållbart sätt.

Vad är ekologisk återvinning?

Organisk återvinning innebär kontrollerad mikrobiologisk behandling av biologiskt nedbrytbart plastavfall under aeroba (kompostering) eller anaeroba (bioförgasning) förhållanden. Processen är lämplig för specifika typer av biologiskt nedbrytbar plast som mikroorganismer kan bryta ner. Här är de typiska stegen:

1. Samling: Biologiskt nedbrytbart plastavfall samlas in från olika källor, såsom hushåll, företag och jordbruksaktiviteter.

2. Sortering: Det insamlade avfallet sorteras för att separera biologiskt nedbrytbar plast från icke biologiskt nedbrytbar.

3. Förbehandling: Den biologiskt nedbrytbara plasten är förbehandlad, vid behov, för att optimera den biologiska nedbrytningsprocessen.

4. Kompostering/Bioförgasning: Avfallet utsätts för aeroba eller anaeroba förhållanden:

• Aerob kompostering: I denna metod bryts biologiskt nedbrytbar plast ner av mikroorganismer i närvaro av syre, vilket ger koldioxid, vatten och kompost (stabiliserade organiska rester).

• Anaerob bioförgasning: Denna process sker i frånvaro av syre, där mikroorganismer omvandlar plasten till metan, koldioxid och stabiliserade organiska rester.

5. Utnyttjande: Slutprodukterna, såsom kompost eller biogas, kan användas för jordbruksändamål eller som en förnybar energikälla.

Slutsats

Återvinning av plast är en mångfacetterad process som involverar olika metoder skräddarsydda för olika typer av plast. Medan mekanisk återvinning fortfarande är den vanligaste, vinner kemisk återvinning, upplösningsåtervinning och organisk återvinning dragkraft som livskraftiga alternativ. Fortsatta förbättringar av insamlingssystem och sorteringstekniker är avgörande för att maximera återvinningsgraden och minimera miljöpåverkan från plastavfall.

Genom att anamma olika återvinningsmetoder och utveckla tekniska innovationer kan vi avsevärt förbättra effektiviteten och effektiviteten av plaståtervinning, vilket bidrar till en mer hållbar framtid.